Nu har jag endast två ynka dagar kvar på min semester. På onsdag 09.00 börjar plikterna igen. Några veckor av arbete ska jag hinna med innan mammaledigheten gör sitt inträde var det tänkt. Vi får väl se när Jr. har tänkt att titta ut ur magen. Jag njuter lite extra av denna långsamma, pliktlösa morgon med vetskapen om att ledighetseran snart är slut. Jag kastar mig över nätnyheter och P1-sändningar till min frukost och inser hur starkt denna tradition lever kvar alltsedan barnsben. Under min barndoms somrar vaknade jag upp till en dukad frukostbuffé, dagens morgontidning och samhällsanalys och debatt i P1-morgon. Eller Godmorgon, världen, om det var söndag. Och så lyssnade man förstås på sommarlovsteatern. Antingen satt vi i husets inbjudande kök med köksdörren öppen ut till sommarprakten eller ute i sommarstugans vackra trädgård, där under den vita, doftande jasminen.
Jag och maken har ägnat delar av vår gemensamma semester åt östgötahistoria. Förra veckan stod kyrkor på agendan. Det är lite knepigare att företa sig dylika utflyktsresor 2008 än för en sisådär 15-20 år sedan. Man kan inte ta något förgivet, utan bör ha några B- och C-planer i bagaget. Ofta möts man av stängda dörrar idag och många får snopet ta och hoppa in i sina bilar igen och vända om. Detta är en effekt av dagens kyrkstölder och vandalism. Ett sorgligt faktum. Jag och maken har dock haft tur på våra kyrkoutflykter. Vi har endast stött på
två helt stängda kyrkportar (tillfällen då min make och jag menande stämt in i gemensamt gnolande på den fantastiska låten Ullared ), varav det egentligen bara var ett besöksmål där den stängda dörren förvånade oss. Ledbergs kyrka närmare bestämt, en historiskt mycket intressant kyrka, som man hittar i trakterna vid Kaga och Vreta kloster. Jag och maken kunde i alla fall besöka Ledbergs kulle och studera Ledbergsstenen, så helt fruktlöst kändes alls inte besöket. Ledbergsstenen tros vara från 1000-talet och bjuder på hela tre sidor av bildristningar. Vad den föreställer vet man inte med säkerhet, men teorin om att man skådar in i Ragnaröksdramat känns knappast långsökt. På framsidan ser man tydligt ett skepp. Kan det vara Nagelfar månntro? På baksidan av stenen brukar det sägas att man kan se hur Oden faller för Fenrisulvens attack. Tors hammare sägs figurera på den tredje ristningssidan. Länge var stenen inmurad i kyrkväggen, men var den stod ursprungligen vet man inte. Dessa platser där hedendom och kristendom möter varandra är spännande.
Vårt första besöksstopp dessa dagar var annars Ask kyrka, en av tre bevarade östtornskyrkor i Östergötland. Ask kyrka ligger nära Motala, ute på slätten, söder om sjön Boren. Kyrkan är byggd i kalksten. Stenmästaren och arkitekten Othelric (mest känd för bygget av Lunds domkyrka och Skälvums kyrka) kan eventuellt ligga bakom kyrkbygget. Kyrkans kalkmålningar tar besökaren
med storm. Dessa tillkom under 1400-talet och har tillskrivits mästaren Amund, som satt sin prägel på många kyrkor i Götaland. På långhusets östra valv kan man ana ett litet "a". Kan det syfta på Amund månntro? Amund följer i samma tradition som den stora Risingemästaren (ornamentinramade medaljonger bland annat), men lät sig också inspireras av bokillustrationer och samtida träsnitt. Hans fullständiga namn lär ha varit Amund Nilsson.
Målningarna i Ask åskådliggör framför allt trosbekännelsen och olika bibliska berättelser, men även helgonlegender återberättas på kyrkans väggar. Bilderna var länge ett viktigt pedagogiskt inslag i kyrkans undervisning. Icke-läskunniga skulle alla kunna ta till sig bibelns och kyrkans budskap på detta sätt. Över altaret hittar man en illa medfaren målning av treenigheten. Gud Fader bär den korsfäste Sonen i sina armar. Det sägs att det även funnits en duva på denna bild, som symbol för den Helige Ande. Tyvärr lyser han idag med sin frånvaro. Treenighetsbilden omges av symboler för evangelisterna Markus (ett lejon) och Lukas (en oxe). Jungfru Maria och Johannes Döparen figurerar också i denna del av kyrkan. Dessa har avbildats som förbedjare för mänskligheten. Även evangeliste
rna Johannes och Matteus finns att finna bland kalkmålningarna, även om dessa är en bit bort. Dessa har dock lite slarvigt hänvisats till samma symbol, ängeln. Enligt klassisk tradition brukar annars Johannes symbol vara en örn. För att lättare minnas vilken symbol som hör till vilken evangelist hänvisar jag till mina kära föräldrars minnesramsa: Le-mar-äng-matt-o-l-ö-j
Dödssynder och dygder har ofta avbildats inom konsten. Även Ask bjuder på lite av den varan. Högmodet symboliseras av en påfågel och okyskheten av en tupp. En bild föreställer en man ridande på en åsna. Han håller i en bok, som han inte gitter läsa i. Detta ska symbolisera lättjan. Som bokälskare kan jag förstås inte tycka annat än att det måste vara en stor synd. :-) Vissa bilder har delvis eller helt försvunnit och mycket blir lätt gissningslekar. En bild föreställer en hund. Enligt kyrkobeskrivningen sägs hunden tillhöra en målning som skulle stå för dödssynden avund. På vilket sätt förtäljer inte historien. Dygderna förpassas till kvinnliga varelser med diverse attribut. Dygden kärleken har fått symboliseras av en pelikanmamma, som föder sin ungar med sitt eget blod. Som Gud Fader, som, enligt kristendomen, av kärlek befriar och föder sina barn med just sitt eget blod...
Jag och maken har ägnat delar av vår gemensamma semester åt östgötahistoria. Förra veckan stod kyrkor på agendan. Det är lite knepigare att företa sig dylika utflyktsresor 2008 än för en sisådär 15-20 år sedan. Man kan inte ta något förgivet, utan bör ha några B- och C-planer i bagaget. Ofta möts man av stängda dörrar idag och många får snopet ta och hoppa in i sina bilar igen och vända om. Detta är en effekt av dagens kyrkstölder och vandalism. Ett sorgligt faktum. Jag och maken har dock haft tur på våra kyrkoutflykter. Vi har endast stött på
två helt stängda kyrkportar (tillfällen då min make och jag menande stämt in i gemensamt gnolande på den fantastiska låten Ullared ), varav det egentligen bara var ett besöksmål där den stängda dörren förvånade oss. Ledbergs kyrka närmare bestämt, en historiskt mycket intressant kyrka, som man hittar i trakterna vid Kaga och Vreta kloster. Jag och maken kunde i alla fall besöka Ledbergs kulle och studera Ledbergsstenen, så helt fruktlöst kändes alls inte besöket. Ledbergsstenen tros vara från 1000-talet och bjuder på hela tre sidor av bildristningar. Vad den föreställer vet man inte med säkerhet, men teorin om att man skådar in i Ragnaröksdramat känns knappast långsökt. På framsidan ser man tydligt ett skepp. Kan det vara Nagelfar månntro? På baksidan av stenen brukar det sägas att man kan se hur Oden faller för Fenrisulvens attack. Tors hammare sägs figurera på den tredje ristningssidan. Länge var stenen inmurad i kyrkväggen, men var den stod ursprungligen vet man inte. Dessa platser där hedendom och kristendom möter varandra är spännande.Vårt första besöksstopp dessa dagar var annars Ask kyrka, en av tre bevarade östtornskyrkor i Östergötland. Ask kyrka ligger nära Motala, ute på slätten, söder om sjön Boren. Kyrkan är byggd i kalksten. Stenmästaren och arkitekten Othelric (mest känd för bygget av Lunds domkyrka och Skälvums kyrka) kan eventuellt ligga bakom kyrkbygget. Kyrkans kalkmålningar tar besökaren
med storm. Dessa tillkom under 1400-talet och har tillskrivits mästaren Amund, som satt sin prägel på många kyrkor i Götaland. På långhusets östra valv kan man ana ett litet "a". Kan det syfta på Amund månntro? Amund följer i samma tradition som den stora Risingemästaren (ornamentinramade medaljonger bland annat), men lät sig också inspireras av bokillustrationer och samtida träsnitt. Hans fullständiga namn lär ha varit Amund Nilsson.Målningarna i Ask åskådliggör framför allt trosbekännelsen och olika bibliska berättelser, men även helgonlegender återberättas på kyrkans väggar. Bilderna var länge ett viktigt pedagogiskt inslag i kyrkans undervisning. Icke-läskunniga skulle alla kunna ta till sig bibelns och kyrkans budskap på detta sätt. Över altaret hittar man en illa medfaren målning av treenigheten. Gud Fader bär den korsfäste Sonen i sina armar. Det sägs att det även funnits en duva på denna bild, som symbol för den Helige Ande. Tyvärr lyser han idag med sin frånvaro. Treenighetsbilden omges av symboler för evangelisterna Markus (ett lejon) och Lukas (en oxe). Jungfru Maria och Johannes Döparen figurerar också i denna del av kyrkan. Dessa har avbildats som förbedjare för mänskligheten. Även evangeliste
rna Johannes och Matteus finns att finna bland kalkmålningarna, även om dessa är en bit bort. Dessa har dock lite slarvigt hänvisats till samma symbol, ängeln. Enligt klassisk tradition brukar annars Johannes symbol vara en örn. För att lättare minnas vilken symbol som hör till vilken evangelist hänvisar jag till mina kära föräldrars minnesramsa: Le-mar-äng-matt-o-l-ö-j Dödssynder och dygder har ofta avbildats inom konsten. Även Ask bjuder på lite av den varan. Högmodet symboliseras av en påfågel och okyskheten av en tupp. En bild föreställer en man ridande på en åsna. Han håller i en bok, som han inte gitter läsa i. Detta ska symbolisera lättjan. Som bokälskare kan jag förstås inte tycka annat än att det måste vara en stor synd. :-) Vissa bilder har delvis eller helt försvunnit och mycket blir lätt gissningslekar. En bild föreställer en hund. Enligt kyrkobeskrivningen sägs hunden tillhöra en målning som skulle stå för dödssynden avund. På vilket sätt förtäljer inte historien. Dygderna förpassas till kvinnliga varelser med diverse attribut. Dygden kärleken har fått symboliseras av en pelikanmamma, som föder sin ungar med sitt eget blod. Som Gud Fader, som, enligt kristendomen, av kärlek befriar och föder sina barn med just sitt eget blod...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar